Både jag och tjejerna är super nöjda med dagens träning. De blev uppletande, spår och så fick de prova på linjetag för allra första gången.

Marie och jag träffades på en skogsväg inte långt i från oss. Vi hade tidigare i vieckan bestämt att vi skulle spåra i dag, om vädret var ok.

De var så mysigt väder sol, lite snöfall och ca -8. Härligt.

Vi började med uppletande. Xit fick vara första hund, för Emmi är dag 4 in i löpet.

Marie och Xit

Xit var jätteduktig som vanligt. Han plockade in 10 saker efter varandra.

Sedan var de Emmis tur

Sedan Hopes tur

Efter uppletande blev det fika för oss mattar. Xit, Hope och Emmi fick springa lösa under tiden.

När vi fikat och pratat klar så var det dags för spåren. Emmi var först ut. Idag blev det inte så långt spår, men hon markerade alla pinnar och var väldigt spår noga. 

Hope spårade också bra och hittade/markerade alla pinnar. Hon har lite mer bråttom och går inte lika noga tillväga som Emmi.

Marie och Xit jakt tränar och tävlar. Så de blev lite sådan träning för Xit. Han är jätteduktig.

Mina tjejer har aldrig tränat linjetag och aldrig med dummies, I dag blev de av för första gången.

Emmi kollar av dummiesarna

Hon tyckte de var jättekul

Så var det Hopes tur att prova på och hon tyckte de var lika roligt som Emmi

Tack Marie, för en toppen träningsdag med mina tjejer. De ligger här hemma och sover nöjda med dagen och mätta efter att nyss ha ätit.

Jag känner mig också nöjd och glad efter dagens träning och har fått lite ny energi. De känns så skönt att de fått göra lite "skogsjobb" som de älskar. 

Bilderna är inte jättebra, behöver ett bättre objektiv eller kanske en bättre fotograf..........

Förmiddagen började med att Emmi gjorde en "egen" utfykt, hon kom hem själv...............men hon kan ju blir påkörd eller något annat kan j hända när hon sticker i väg själv. Hon går inte fram till andra hundar eller människor, men hon ska så klart inte ge sig iväg ensam. Hon tycker de är långtråkigt nu när hon inte får göra så mycket. Hope hon skulle aldrig ge sig i väg på egna äventyr, även om hon också vill göra mer än hon får nu.

I går em fick vi "bus" besök av Jasper och Lewi. Picasso var borta på kärleksbestyr. De var fullfart på alla hundar, tom Lewi busade och sprang mer än vanligt. Snön yrde när de for fram.

Jag var ju tvungen att ta in dem en liten stund också, så jag kunde mysa med Jasper lite bättre och gosa lite med Lewi.

Jasper

En exalterad och glad Lewi

Lennart hade med sig "gofika" i form av julkakor. Hans fru Marie bakar så gott. De blev fler än en till fikat.

Så på kvällen hade vi vår GF kurs (grundfärdighetskurs) jag och Marie, med lite extra hjälp av Stina. Marie hjälpte mig in med rullstol och kryckor. Xit tyckte de var spännande med mig i en rullstol, som Marie drog.

Kursarna var som vanligt jätteduktiga och tränade allt möjligt bla var de fler av hundarna som tränade stadga och apportering, bakdelskontroll, ingångar och positionsträning blev det också.

En suddig bild från kursen i går

Som vanligt blir de rätt sen avslut på kurskvällarna. I går var jag hemma vid 22.30, men de gör inget. De är bara roligt att de ofta drar ut på tiden och att alla vill träna mer. De är på hundarna man ser att nu räcker de för i kväll.Måste ju nämna Maries goda banankaka också. Jag älskar fika och fikabröd och på våra kurskvällar har vi nästan alltid supergott fika.

I dag på har de blivit 1 1/2 timme ut med mina tjejer. De föll stora mjuka snöflingor och var inte mer än ca -6 så härligt.

Hope och Emmi

Emmi

Hope

Snön och kylan kom i helg, riktigt mysigt och lite jobbigt när man inte kan gå. Janne kom hem med en elrullstol som han hyrt så att jag ska kunna ta mig ut med hundarna.

I söndags var jag och hundarna på ”långpromenad” i 2 timmar på olika skogsvägar. De var så skönt även om de var

-12 och snö. Riktigt härlig!!

Hundarna tyckte de var jättekul att trava framför och bredvid mig. Stundtals sprang de i väg i full galopp för att strax vara tillbaka vid min sida. Jag hoppas mobilen fungerar överallt, så jag inte blir sittandes utan batteri helt plötsligt   

Så härligt med lite sol

Hope vill inte gärna lämna mig och Emmi hon springer lite mer fram och tillbaka.

I dag blev det också en längre tur, fast bara 1 timme. Även nu i -10 och snö som föll. De känns så uppfriskande när man varit ute och så skönt att hundarna fått röra på sig, även om Daniel och Janne också tar dem på tur eller fyspass.

I dag har de också lekt med Ajax hela förmiddagen, sedan fick de vara inne ca 2 timmar och värma upp sig innan vi gick ut och iväg.

Emmi, Ajax och Hope

 I morgon får de nog bli lite träning inomhus igen, sist vi tränade var i lördags och jag ska även försöka komma i väg på klickerkursen (grundfärdighetskurs) som jag och Marie har. Stina har lovat komma och hjälpa till. Jättebra!!

Hoppas att de går att köra ända fram till stugan och att de går att komma upp på rampen. Marie skulle kolla i kväll hur de ser ut och Stina sa att ”Vi får väl ta med en spade och skotta, så får vi alltid in dig på något sätt” Goa vänner.

Emmi gillar ju att vara med på allt, hon är så nyfiken lilla gumman. I helgen var hon ute med Daniel när han skulle laga skotern och så klart hon ska var mitt upp i, stå på motorn, krafsa och pussa på honom, ja som vanligt ndersöka och kolla allt.

Här om dagen när han höll på med sin "kvaddade" bil kröp hon också in under den för att se vad han gjorde där!!

I går tränade mina träningskompisar och jag vill ju också så gärna träna och träffa dem, fika och prata hund. Så när Janne och Daniel kom hem hade jag gjort hundgodis och packat de som skulle vara med och sedan fick janne sätt in hundarna i bilen och bära ut mina saker och så var jag på väg till klubben.

Jag parkerade så nära klubbstugan som möjligt och fick sedan hjälp in med väska och godis av Marie och Stina. Jag hade inte med mig rullstolen utan hoppade så gott jag kan på kryckorna.

Hope fick följa med in och vara med mig. Emmi följde med Marie och Xit på promenad. Stina och hennes små pudlar och Kajsa med sina flattar tränade inne. Jag började med att dricka kaffe och äta en god kaka som Maries mamma bakat.

När vi sitter där kommer Marie in och säger att de är något efter promenadvägen. Tre par ögon glänste plötslig i pannlampans sken och iaktog henne och hundarna i mörkret. Kajsa, Stina och Marie gick ut för att se om de kunde avgöra vad de var för djur. De har ju varit närgångna vargar här och de finns ju även annat vilt runt omkring. Vad de var för slags djur som nyfiket iaktog dem vet vi inte.

Jag tränade lite med Hope, bara sådan hon redan kan och tycker är kul eftersom hon inte alls är i form nu när jag inte är i form. Hon är så känslig för hur jag mår. Så hon fick backa, snurra, vända och lite fjärrskiften. Mycket sitta i knä och gosa blev de också.

Fina Hope

Emmi fick träna ute med Marie och Xit. De blev både lite lydnad, lite agility och uppletande imörkret. Emmi är inte så känslig som Hope utan klarar mina kryckor eller rullstol hur bra som helst och att träna med favoriten Marie, de tycker hon är så roligt. Hon skötte sig fint och var duktig. Plockade en massa saker i uppletande rutan.

Emmi med de hon hittade i rutan

De kändes så bra att komma i väg till klubben en stund och när hundarna fått göra något känns de extra bra.

I dag har de mest varit ute. Lite träning inne har de blivit. Emmi fick bla träna "sätta på halsbandet" hon tycker inte om att sätta på sig halsband, sele mm. Antagligen för att hon nästan aldrig har sådant på sig. När man ska sätta på henne sele, tjänstetecken osv, så lägger hon sig på rygg, men jag vill att hon står upp eller t o m hoppar upp på mig så jag kommer åt ordentligt. Hope är jätte duktig på att stå på 2 ben, så jag kan "klä" på henne selen mm

Men nu tränar jag Emmi att själv trä in huvudet i halsbandet och de går riktigt bra.

Hope kan de redan sedan tidigare, då de var "Dagens Trick" som vi var med på och hon har aldrig haft några problem med att sätta på sig halsband, sele eller liknande.

Nu har jag äntligen fått tid för op. När jag träffade ortopeden i början av dec, sa han att jag hade förtur "hög medicinsk prioritet" och då trodde jag att snart måste väl de bli op. Han sa då jan, men förtur betyder inte att man blir opererad särskillt mycket tidigare ............. alla har rätt att bli op innom 90 dagar och min op blir i feb, alltdå inte särskillt mycket tidigare än 90 dagar................allt beroende på att de har svårt att få logistiken att  gå i hop, men de är skönt att ha ett datum och jag har sätt ut en tävling som jag hoppas kan bli vår första 2014.4

Förra gången höften lossnad var när dessa 9 var 3 dagar.  

I går var vi i väg och tränade spår. De var så skönt att tjejerna fick lite "riktig" träning, trots att jag inte kan göra så mycket själv just nu. 

När jag gjort ordning belöningen (frolick och leverpastej) packat i matsäck mm så hjälpte Daniel att ta ut allt till bilen och se till att hundarna kom in i sina burar. Efter lite krångel kom jag också in i bilen och kunde åka i väg till spårskogen och Marie, Maud, Stina, Kajsa och Tuben med hundar. 

När jag väl kommit in i bilen går de lika bra som vanligt att köra, de är just de där att ta sig in.....

När alla spåren var lagda så fikade vi vid Liss Tansen. Jag parkerade så jag kunde prata och vara med utan att behöva kliva ur bilen. 

Goa Marie spårade med mia tjejer. Först gick hon med sin fina Xit, eftersom hans spår legat längst. Så var de Hopes tur. Hon fick ett spår på ca 1 km, på ett för henne nytt ställe. Stina som gått sina spår redan, gick bakom Marie och Hope.

Hope och Marie, påväg till påsläppet

Spåret gick pp och ner, mycket stenar och mestadels på ett hygge

Vädret var inte det bästa blött och ännu mera blött

Hope spårade som vanligt jätte bra, men hon missade några pinnar. Jag störde henne i början när jag åkte i väg med bilen och hon skulle ha lite koll vart jag tog vägen, där missade hon troligen första pinnen, sedan missade hon en apport som låg gömd under mossan. Lite roliga svårigheter som utvecklar hunden. Nästa gång hittar hon den också.

Så var det Emmis tur. Nu hade de hnnit blivt så pass mörkt att de inte gick att fota. Emmis spår låg på vad vi kallar "salsgolvet" och var ca 1 km det också. 

Spåret gick både i skogen och på skogsstigar. Mitt på spåret flög en stor tjäder upp och både Marie och Emmi hoppade till. Emmi fortsatte spåra, så fort hon hade tittat upp och sätt vad de var. Duktig tjej.

En gammal bild på Emmi

Tog en bild med mobilen när Emmi kom och hälsade på mig, när hon var klar i spåret.

Tänk vilka goa vänner jag har som ställer upp nu när jag går (sitter) här och väntar och väntar på att få en op tid.

Här är en bild på Stina och hennes Stella, som fick sitt första lilla spår . Lite smutsig om tassarna.

Stella var så duktig, använde nosen på en gång. Stinas andra lilla pudel dam Puma fick ett apelspår, som gick fin fint.

Tack snälla rara Marie för all hjälp

I lördags em kom Stina och Marie förbi med lite fika och vårtecken i form av jättefina rosa tulpaner.

Både Janne och Daniel har kört lite fys med hundarna och jag försöker träna lite trick/lydnad inne i köket. Jag har lite planer på vad jag vill träna men, vi får väl se hur det går. Jag tänker inte sätta upp några mål ännu inför det här nya året.

Men min förhoppning är att få op så fort som möjligt (inget jag kan påverka) och sedan träna upp mig att gå, när de är klart så kan jag sätta upp tränings/tävlingsmål för mig och tjejerna.

Nu under min ofrivilliga timeout, så tränar jag de jag kan, när jag kan och är så glad över min familj och mina vänner.

Nu ska jag ta lite kaffe och sedan i kväll har vi HUS möte här hemma.