Jonna finns inte med oss längre och de gör ont.

De har varit dagar med mycket tårar sedan beslutet att hon skulle få somna in för alltid, fattades.

Hon har funnits vid vår sida i många år.

Givit oss så mycket kärlek, glädje och kunskap men även gråa hår med sina påhitt och sin envishet.

Alltid glad och vänlig. Väldigt pratsam och fruktansvärt matglad.

Hon kom till oss som 2 åring.

. Då var Daniel inte så gammal.

Jonna blev hans hund och i går fick hon somna in i hans knä och varma famn.

Jag och Daniel satt med henne och pratade, grät och även log åt våra glada minnen tillsammans med henne.

När allt var över och henns hjärta inte längre slog, satt vi kvar ett bra stund till, vi ville inte lämna henne där ensam. Men tillslut så måste vi ju gå därifrån och då låg hon i sin fleecefilt, så rofylld.

Jonna och Daniel har haft mycket kul ihop.

Här har Daniel tolkat runt sjön, med henne och Gök (vorsthern vi  hade förr)

Jonna har inte varit till veterinären många gånger. Jo en gång åt hon råttgift och vi fick lov att ge henne K vitamin sprutor och tabletter och när hon vaar runt 9 fick hon livmoderinflamation och fick lov att ta bort livmodern. Annars har hon varit frisk.

Hon är en omplaceringshund och kom till oss som 2 åring. Totalt ouppfostrad. Hon stal mat och leksaker. Första dagen hoppade hon upp och stal en halv falukorvsring som var fryst och försökte svälja den hel när jag kom in i köket.

Daniels leksaker tog hon och bet sönder, hon försökte "bossa" över oss osv. Hon var en riktigt besvärlig tjej, men när jag började träna med henne, införa några få regler och vara koncekvent och även ge henne motion, förvandlades hon sakta men säkert till en underbar och rolig hund.

Här är Jonna och Gök (har inte så mycket bilder, hade ingen digital kamera på den tiden)

Gök var hennes riktiga favorit hund. De hade så roligt och mysigt i hop.

Här tränar vi blodspår, på vårt sätt.

Spårslutet

När Jonna var 7 så gick vi en klickertränarutbildning. De var ett helt nytt träningssätt för oss och passade oss båda jättebra. Vi lärde in alla grundfärdigheter med variationer och Jonna började tycka att träningen var än roligare.

Här är en lite film på backa träning och även lite från en tävling vi vågade oss på

Inför platsliggning

hon var med mig på jobbet i många år och då såg de ofta ut så här.

Lite mer bilder

När Hope kom som valp, tyckte inte Jonna alls att de var nödvändigt att hon skulle bo med oss. Hon nonchalerade Hope länge.

De finns så mycket roliga minnen och historier omkring Jonna, som när Hope var 3 mån och Jonna tog med sig henne och rymde, eller hur hon utvecklade en strategi på hur hon bäst skulle kunna stjäla fika bröd av besökare på jobbet, hur "gubbarna" på ett tidigare jobb kom på vem som stal mackor ur deras ryggsäckar, hur hon ramlade i öppna havet, hjälpte mig efter en höft operation genom att plocka upp allt från tabletter som jag tappat till böcker jag skulle läsa (trots att de tog mig en hel sommar att få henne att apportera) De finns så mycket att minnas och glädjas åt.

Hon var en hund som alltid visste vad hon ville och gjorde allt för att få som hon ville. Envis som få och påhittig. Om jag inte tränat eller sysselsatt mig med henne tillräckligt, såg hon till att hitta på något själv. Vilket inte alltid blev så bra.

Hon har aldrig under sina livstid varit i slagsmål eller dum mot någon annan hund. Alltid acepterat hundbesök hemma, även från jämn gamla okända tikar. Hon har varit helt underbar med barn.

Jonna har lärt mig så mycket och lämnat ett stor tomrum efter sig, men hon är nog med Gök nu och kanske tittar de till oss här hemma i bland.

Älskade Jonna Tack för tiden vi fick med dig.

blev det i går kväll. En helmysig och givande träningsträff inne på klubben, för att slippa blåsten, kylan och höstmörkret ute.

Jag började träningen med Hope, så nöjd med henne och framstegen i fjärrskiftet sitt/stå och stå/sitt. Hon börjar verkligen få in rörelsen nu med låsta bakben.

Stegförflyttningarna till vänster har också gått framåt och vi kan ta 5-6 steg åt vänster och hon har då en riktigt bra position vid min sida, ibland kan hon hamna lite snett bakom.........men de tror jag vi med lite mer träning kan få bort.

Krypet var igår bra, tycker jag. Behöver träna lite längre sträckor utan belöning bara. Hon kröp/ålade snabbt och rakt vid min sida.

När Marie med sin Xit tränat klart så blev de fika. Maud hade med sig saffransbullar och Marie hade med sig en super god banakaka. Vid fikat hinner man med att prata och om allt möjligt. Nu när Marie går sin utbildning till klickertränare (hos Canis som jag gjorde) så blir det lite mer djupgående diskusioner i klickerterori. De är jättekul att prata mer ingående och ha lite diskusioner.

Efter fikat så hämtade jag in Emmi och när Maud och Molly tränat klar var de vår tur.

Marie Xit och Emmi

Vi tränade på lite små saker. Jag hade ingen riktigt plan för vad vi skulle göra. De blev bla ingångsträning, skiftet stå/ligg, halta, backa och plocka saker.

Här är en väldigt kort liten film, Marie tog med min mobil

  Jag måste planera Emmis träning lite bättre, alltså bestämma mig för vad vi ska träna och sedan hålla mig till detta, så vi får lite färdiga moment.

De var en jätte mysig och givande kväll i går, med härliga vänner.

I helgen har de inte blivit någon hundträning alls, bara lite bus och något kortare fys pass.

I stället har jag umgåtts med familj, släkt och vänner.

Har faktiskt också bakat saffransbullar och övningskört med Daniel, i hans nyinköpta bil.

Tänk så vilken frihetskänsla Daniel ska få när han fått körkort, slippa passa bussar eller be oss köra.

Vi har ju  5 km till busshållplatsen och de går inte bussar skärskillt ofta. 2-3 på hela söndagen tex och de passar inte ihop med tågen eller bussarna i samhällena runt om, utan då måste han vänta där för att komma vidare.

Så när han väl fyller 18 och sedan kan köra upp och få körkort, så måste de bli väldigt skönt för honom att kunna bestämma själv när han vill åka någonstans.

Jonnas mage har krånglat lite i helgen, men peppar, peppar, så är den bättre igen.

Så är de det här med min op. I morgon då vet jag om den blir av som planerat. Jag har planerat som om den blir av både på jobbet och hemma. Jag har så klart ingen lust alls, men eftersom jag inte kan komma undan, är de ju lika bra att få de gjort.

 inte slå på helljuset, för de gör så ont i axeln när jag ska blända av.......då är de dags för op. Jag hoppas verkligen att de blir av som planerat, när jag ändå inte kan komma undan. (fast jag har ingen som helst lust)

Natten till lördagen var Jonna dålig i magen igen, riktigt dålig. Från kl 20.00 fram till morgonen var hon ut ca 17-20 ggr. Gissa om vi var trötta båda två i lördags. Jag hann bara släppa ut henne och vänta till hon ville in och så la vi oss, efter 10-15 min var det dags igen för henne att gå ut igen och så höll de på hela natten.

I lördags blev de fasta för henne och antibiotica igen. På söndagen fick hon börja äta så smått av sin specialkost och hon var bättre. På måndagen fick hon äta lite mer och på tisdag så hade hon bajsat inne igen.

Lilla gumman

I går kväll fick hon lite mat och "stopp" pullver och hon sov hela natten och i dag har hon också klarat sig riktigt bra. Hon fick vara hos mamma och pappa när jag jobbade och tränade de andra. Vad skulle jag göra utan dem. Så glad att de ställer upp som hundvakt och ja de hjälper till med allt möjligt.

Nu har hon ätit lite mer i kväll och än verkar magen ok. Håller tummarna för att de stabiliserat sig.

Förra veckan hade hon också två krampanfall på natten. De ena var lite större och hon bajsade på sig. Lilla Jonna, de är inte lätt att vara gammal............men hon vill äta och hon vill gå på kortare promenader och hon tycker de är så kul med besök eller när hon får följa med bort, så ännu tror jag hon mår bra för det mesta. Hon verkar aldrig ha ont, som tur är.

I måndags hade vi HUS möte, för att göra verksamhetsberättelsen, budget mm

Marie och jag träffades lite tidigare för att träna, men jag var inte på något tränings humör. Emmi fick 30 min ungefär och Hope mindre. Fick så dåligt samvete Hope var så taggad och så var matte inte alls på humör.

Både Marie och Anna-Lena hade så gott fika bröd med sig och de var jag mycket mer intressad av än hundträning!!!

I dag kände jag däremot sug efter att träna mina två tjejer, så efter jobbet träffade jag Lennart för att fika (mycket fika) och passade då på att träna Hope. Jag bad Lennart filma med min mobil, för att själv kunna se var vi står någonstans, när de gäller de nya vi tränar på. De är så bra att kunna se hur de man tränar ser ut då och då.

De käns som om vi gör framsteg.Här är några korta filmer.

Stegförflyttningr åt vänster

Skiftet stå/sitt försöker få låsta bakben

Kryp

som vi hade förr, men som jag "slarvat" bort. De är på G igen

Efter träning och fika/prat, så åkte vi ut i skogen så att alla hundar kunde få busa.

De blev ca 1 timme i skogen, sedan åkte vi för att hämta Jonna och då blev de bus 30 min till med Ajax.

Tack för fika, filmning och hundbus.

Nu har jag 2 nöjda tjejer och jag känner mig också glad när de är nöjda.
   
   
  

I dag hade vi bestämt att träffas på klubben mitt på dagen för lite träning.

Innan jag åkte iväg fick mina tjejer springa 1,5 km för att få utlopp för lite energi och för att de ä'lskar att göra det. Sedan åkte vi i väg.

Jag och Marie var först och då blev de uppletande.

Blev väldigt nöjd med både Hope och Emmi    

Så dök Anna upp med sin nya lilla aussie valp Berry från Cajiros. Så fin och fylld med en massa energi.

Jättekul med ännu en aussie på klubben.

Christel kom med sin 7 mån springer tjej och så kom Maud med Molly.

Efter en stund ute i kylan gick vi in och fikade och pratade. De båda små fick följa med in i stugan.

I dag blev de inte så mycket träning för oss, men är väldigt nöjd med uppletandet och att prata hund och hjälpa andra lär man sig också en massa på.

Nu har jag fått eld i köksspisen och hundarna har ätit.

Ska bli kul att se vad helgen har att erbjuda.

I gårkväll träffades vi för lite småträning igen. Vi han bara dit så började de komma telefonsamtal och mess, som bad oss vara försiktiga och inte åka in till centrala Ockelbo, för där sprang en galning runt med skjutvapen.

Självklart blev vi oroliga och jag var så glad att Daniel var hemma och inte på träning. Vi messade och ringde för att kolla om detta stämde och alla hade en version, utom en som faktiskt hade kollat med polisen.

De visade sig att allt var påhittat!!!

Någon hade skrivit och varnat om detta på fb och genast hade ju nästan alla läst detta. personen som lagt de på fb, trodde de var sant (så har jag förstått det) och ville varna så många som möjligt.

De här visar ju vad snabbt man kan nå ut till människor på fb, både på gott och ont. Om detta hade varit sant så hade de ju varit väldigt bra att nå så många som möjligt, snabbt.

De kanske vore något för myndigheter av olika slag att tänka på om de händer något allvarligt och de behöver informera allmänheten snabbt, fast de kanske de redan tänkt på.

Nu har ju inte jag tänkt igenom för och nackdelar med att att ev använda fb och liknaden socialamedier, men de var bara en tanke.

Nu tillbaks till hundträningen.

Jag var väldigt nöjd med både Hope och Emmi i går. Hope fick forsätta träna på moment och delar till 3:an och högre och Emmi fick lite små träning bla en platsliggning.

Shaggy, Xit och Emmi.

Jag gillar att hon la ner huvudet

(En bild tagen medmobilen)

Vi fikade och pratade som alltid och hjälptes åt med att klicka åt varandra och ge varandra tips.

Tack för en mysig kväll.

I dag blev de lite fysträning igen, nämligen backträning. Inte i den långa slalombacken på 750 m, utan upp mot stugan ca 200 m, men väldigt väldigt brant. Lennart som var mottagare var tvungen att hålls sig i gräset för att ta sig upp de sista 50 m. Tur du har kondition    

Både Jasper, Emmi och Hope sprang snabbt uppför, men de syntes att de fick ta i ordentligt på slutet.

De är så kul att se när Hope springer i väg, hon har sådan kraft i stegen och snabb är hon, min fina Diamant.

Hmm undrar varför Hope så ofta är blöt och smutsig på bilderna, kan de bero på att Emmi tuggar och biter i henne när de busar.....  

Efter backträningen blev de bus 30-40 min, innan vi åkte hemåt.

När vi kom hem var mamma, pappa och Ajax hos oss. Så de blev mera hundbus, när vi var inne och fikade.

Ajax

Nu har jag bakat en brun pepparkaka med lingonsylt och stekt pannbiff på köttfärs från Åkrarna och potatisen står på spisen för att snart bli potaismos.

Ska starx hämta Daniel vid bussen och sedan ska vi äta när Anna kommer.

Janne är trött efter nästan 24 timmar i kranen och åt vid spisen för att sedan, vila.

I morgon är jag ledig och då är de inplanerat lite hundträning med goa vänner. Hoppas vädret blir lika härlig som

idag

idag.  

Jag tänkte på hundarnas ordförståelse tidigare idag, varför de dök upp helt plötsligt vet jag inte.

Jag vill ju att mina hundar ska förstå mina komandon, jämt och inte bara när de är i en viss position i förhållande till mig, eller om de finns andra miljösignaler som också hjälper dem förstå vad jag menar. På "plan" där kan de ju orden, iallafall om jag står som jag brukar osv

Om jag säger sitt, så vill jag ju att mina hundar ska sitta, även om jag står med ryggen emot dem eller om de är på långt håll, om jag är hes mm

Om jag säger stanna så vill jag att de genast stannar, även om vi inte tränar tex inkallande med ställande, eller är ute på promenad osv

Fast jag vill ovanstående, är jag vääääääääääääldigt dålig på att träna signalkontroll ordentligt och många med mig har jag märkt.............men vissa ord behöver man inte träna, de kan hundarna av sig själva.

(eller de blir ju tränade och väl belönade, annars skulle de ju inte fungera)

Jo nu kom jag i håg varför jag kom att tänka på ordförståelse. De var i morse innan jag fått på mig kläderna och innan hundarna varit ut, då kom jag på mig själv med att stava G Å  U T, som man gjorde när man hade små barn och inte ville att de skulle förstå och jag sa till pappa Janne."ska vi köpa GLASS"

För just gå ut, gå och kissa och en del andra ord förstår mina hundar direkt. De spelar ingen roll om de ligger och sover, busar, jag ligger, sitter, är i samma rum som de, eller bara pratar med någon och ut eller kissa näms, så kommer de flygande och vill gå ut. (ja de är den del till ord som de kan på samma sätt)

Tänk om man hade sådan ordförsetåelse på andra kommandon, men att jag inte har det betyder ju att jag tränat för lite på de och att hundarna inte alls tycker dessa beteenden är lika roliga eller att inte belöningen varit tillräcklig.

Kanske dags att träna lite mer på signalkontrollen.........

Jonna 13 1/2 år på sin favorit plats

För ett tag sedan då vi hade lite "finare" middag och hundarna var utvisade till hallen, låg där och sov.

Vi och gästerna satt och pratade och efter ett tag sa jag "varsegod" för att vi skulle börja äta. Ordet var mitt i en en menig och vad händer...........jo in stormar 3 glada förväntansfulla hundar "får vi komma nu, vad ska vi få"

Tänk om desamma kunnde hända när de gäller komandon på olika moment. Att de förstår orden, var vi än är och hur jag än står och vart som än händer runt oss.

Drömsenario?? eller......

I dag efter jobbet (jag slutade tidigt) så blev de lite fysträning, inte så långt ca 2,1 km i full fart som alltid, mina godingar. De älskar att springa snabbt.

Vila och lite streching efter träningen

Bus

Emmi och mamma Hope

Emmi har som vanligt tuggat på Hope

Emmi

Sedan kom Lennart med sina 3 och då blev de bus i ca 1 tim.

Fint väder var det idag

Jonna

Slick belöningen duger i konkurans med de andra

Även för Jasper

I dag har jag lånat hem Jasper. Emmi behöver lära sig dela med sig inne, till fler än våra hundar och Ajax och de var inget problem, mer än i 5 min    . Sedan gick de så bra. Härligt!!

De var rätt länge sedan de busade ordentlig, så nu passar de på    .

De var full fart ca 1-1 1/2 tim, sedan fick de komma in och vila sig lite.

Gissa om de lukade illa............Jasper har nog varit ner i sjön. De är ingen sjö längre, utan en igenvuxen fågel sjö. Full med dy.

Emmi är har inte någon vit krage längre och Jasper luktar riktigt illa

Jag passade så klart på att träna Jasper också, nu när han är här. De blir bättre och bättre med ff.

Problemet vi hade är inte borta helt, men mycket bättre.

Duktig kille!!

Ju oftare vi kan träna ju fortare kommer vi tillrätta med det. Jag passade så klar på att träna lite annat också.

Jag köpte ju den "nya" slick belöningen, för några dagar sedan...............men de var nog första och sista gången.

Visst Jonna slickar på den och Emmi också. Hope struntar helt i den nu sedna hon "provat" att slicka några gånger och jasper som är mer matvrak än mina tjejer, tog några slick och var inte intresserad längre.

Så jag kan inte använda den som belöning till någon hund, inte Emmi heller. Ingen av dem tycker "den där slicken" är värd särskillt mycket och när jag tränar vill jag ju erbjuda dem något de verkligen tycker om och vill jobba för.

De här är min systers katt Tiger, som min systerdotter Tejja klickertränar. Både hon och Tiger är jätteduktiga.

De sista dagarna har jag fått fler förfrågningar när nästa klickerkurs startar. De är så kul att de finns så många intresserade. Kurserna är också alltid så roliga att hålla, de tycker både jag och Marie. Duktiga hundar och mattar/hussar som tränar allt från trick till lydnadsmoment.

Nästa kurs startar antagligen i jan. Då hoppas jag vara någolunda ok efter op.

Nu ska jag ta en kopp kaffe och nybakat bröd, ja spisen behöver nog ett vedträ också.......

I dag stod det fys träning på schemat för Hope och Emmi.

En favorit sysselsättning för båda.

De märktes att de var över 1 v sedan de fick fysträna. Ja självklart har de sprungit lösa i skog och mark och gått promenader mm, men de har inte varit någon planerad träning.

När vi kom till skogsvägen vi brukar använda, blev de väldigt taggade och visste presis vad det var fråga om.

De blev en kort promenad för att värma upp dem och sedan fick de springa. I dag var det en lite längre sträcka,

ungefär 3 km blev det.

När de skulle starta så sprang de så sten och grus sprutade, sida vid sida. Så glada och uppspelta.

 De gick fort idag enligt gpsen.

Vädret var nog perfekt med 4 grader. De har nog varit kallare i natt, för de låg lite is i diket.

När de sprungit klart, så blev de en lite längre promenad för att varva ner och strecha.

Man skulle ju kunna tro att de var trötta efter att ha sprungit, men de busade som tokar under delar av promenaden, så då blev de lite intervallträning också.

Har inte tillräckligt bra kamera/objektiv för att få bra bilder när de tokbusar.

Här är Hope

Snart tar jag dig

Hope, blöt efter att ha busat i skogen 

Emmi

Nu har jag två nöjda hundar.