De sista dagarnas ledighet innan jobbet, spenderade vi ute större delen av tiden. Både vi två benta och de fyrbenta.

 De var promenader, skoter åkning och grillning. Här är några bilder och en liten film.

Mamma/dotter bus

 Var är husse ???

Hääär

I måndags var de jobb på dagen och sedan träffade vi tejerna för lite träning. 

De blev lite blandad träning bla steg förflyttningar åt vänster, som vi nöter på jag och Hope

På började också de första stegen i ett nytt beteende för Hope. De gick väl så där, fortsatte hemma i dag en stund och då hade hon jättekul...............de var bara hon och jag.... och de uppskattar hon, små stunder för bara oss, som de var förr.

Här är Marie med fina Xit som hade lite jobbigt i dag när Hope löper och Stina med goa framåt Stella.

(Toy Pudel valp)

Kajsa med härliga Gizmo, fick jag aldrig på bild i dag.

Go Gumman Emmi   

I dag fick vi bus besök av Jasper med flock.

Lewi, så snall och lugn   

Picasso, liten men med full fart   och han älskar Hope

  Jasper, så lik Tiger 

Här är Daniel och tjejerna. De är Daniels sista lediga dag i jullovet. I morgon börjar skolan igen.

Fick mail bla fina bilder på.....................

Tiger

Tiger i närbild   

 Oscar med fam har varit på ett spännande nyårs läger på Nordiska Hund. 5-6 dagar med all möjlig hundträning, som allt från kroppskontroll, till spår och special sök i bla doftlabb.

De låter som en toppen vecka.

Här är några bilder som Emma Hammar tagit. Emma har en 1/2 bror till Lovekullen

I vilken burk är den rätta doften?? Oscar skulle markea doften av en brunstig björnhona.

Så fin    

Jag tror min träningsinspiration börjar komma tillbaka..........så kul att träna i går och så roligt att se Hope så glad i dag. Måste låte henne få mer egen tid, utan Emmi.

Hope har börjat löpa, få se om hon drar igång Emmi. De skulle vara bra om de löpte ungefär samtidigt.

och även vår första träning på klubben sedan mitten av nov 2012.

I går hade vi först besök av Jasper med flock.............alla hundar hade så kul   De var länge sedan de fick busa.

Sedan på kvällen åkte vi in för att träffa tjerna Äntligen......... De var jag, Marie, Maud och Kajsa och våra hundar så klart. Maud hade kaffe med sig och Marie gofika   Våra fika/prat stunder är ett måste.........

Marie hade även med sig sin tygbur, som jag skulle låna till mina tjejer, för att slippa ha en i bilen och gå fram och tillbaka för att byta hund. De underlättar när mitt knä fortfarande är som en handboll............

Vi små tränade på de vi redan kan och introducerade inget nytt, eftersom de var så länge sedan vi tränade ordentligt.

Så Hope fick lite tighta ingångar, stegförflyttningar till vänster och lite annat smått.

Emmi fick också ingågnsträning, lite halta och Cop cop bla

.

Marie med Xit 

Nyfiken Hope

Kajsa och Maud

Båda mina tjejer var nöjda med gårdagen. Hope är den som verkligen längtar efter att få träna lilla hjärtat   Emmi är inte lika inkörd på träning, träning..............sedan hon kom har jag ju bytt höft, fel på foten, bytt axel mm så hon är inte lika inkörd på att ständigt träna som Hope.

Lilla Emmi har öroninflamation igen..............riktigt ont har hon haft i natt, som tur är så har jag bra örondroppar åt henne.

Så är det de här med mål 2013.......... jag vet inte om jag vågar sätta så många mål...... väldigt mycket jag vill göra och försökt göra har inte blivit av pga min hälsa............. Men några få mål jag har och ska försöka få till är Lyd 3.an och Högre med Hope.

Emmi vill jag fortsätta träna vallning med och fortsätta träna på allt jag vet hon behöver.

De är lätt att bli negativ när de hela tiden händer något som sätter stop för de man vill göra både med hundarna och annars................så ett till mål har jag och de är att försöka se halvfulla glas istället för halvtomma..........

och ett måtto jag ska försöka leva efter är detta

Lev, Älska och Skratta

Ni kan väl påminna mig om detta............när jag ser ut att behöva en påminnelse      

På julaftons natten såg vi färska lodjursspår som gick förbi vägen till vårt hus. I går såg vi färska lodjursspår med släpspår av vilt, ett rådjur (syntes på håren) ca 5 m utanför vår inhängnad.

Här utanför

De var flera år sedan i hade lodjur så nära som rev djur. För ca 10 år sedan och tidigare hade vi mycket lodjur här. Våra hundar, vorsthrarna (inte slädhundarna) hittade flera gånger rivna rådjur på tomten och alldeles utanför.

Vi hade också en forskare här då, som satte upp en fälla vid ett av de rivna rådjuren och var hos oss ett dygn för att kunna undersöka fällan om ett lo fastnade. Vi satt vakna hela natten och väntade på att den skulle lösa ut.................men de gjorde den aldrig då. De hade varit spännande att följa med och se vad som skulle hända om lodjuret fanns där.

Vi hade fått mängder av förhållningsorder..................klorna är inte att leka med inte tänderna heller. De var spännande att höra de han berättade.

Tänk så mycket man kan se på endast spår. En gång såg vi lodjurspår på den snölagda isen på sjön som gick i hop med rådjursspår och sedan kampen som varit med blod och hår...........sedan släp spår och när vi följde dem hittade vi ett rådjur som katten börjat äta på.

Och nu har vi närgångna lodjursbesök igen, får hålla lite extra koll på hundarna.

I dag har vi Ajax här hela dagen så här är lite bus bilder.

Tre fina vovvar från 3 olika kennlar

Gammelflaxens Love Emmi, Difloyds Bonnevile och Meet Myown Hope Diamond

Emmei, Ajax och Hope

Mer snö bilder

Istappar

Här har vi mycket snö. I morse när Daniel var på väg för att skotta snö av tak (jobbar på lovet) fick han vända hem och hämta en såg. De låg tallar rakt över vägen, både på vår lilla väg och på 272:an.

Här blev de strömavbrott från 07 och fram till 12 ungefär. Träden bara går av eller faller..........så mycket tung snö på dem. Tur att jag kan elda i köksspisen.

De ligger flera träd över vårt stängsel, så de är väldigt lätt att gå på egna äventyr............och sedan komma hem när man är klar...............fast då hamnar lilla hjärtat alltid vid en av grindarna. Mamma Hope går aldrig iväg.

Tur de har varandra..............de leker länge och gärna

 I morgon kommer Ajax och gästar oss hela dagen. Då blir de mer bus.......

De är nog dax att börja tänka på träning också.....................men inspirationen vill inte innfinna sig riktigt.............men efter nyår då.............hoppas jag ialla fall. Hoppas att vi kan få iohop en liten fika/träningsträff med tjejerna.

Nu var de evigheter sedan jag skrev något här. Har ärligt talat inte funnist så mycket att skriva om.

Hundträning har de inte blivit och för mig blev de ambulans färd till sjukhuset, dagen före Daniels 18 års dag. Så den missade jag   .Jag blev kvar på sjukhuset i 6 dagar. De första dagarna går väl någorlunda.........då hade jag så ont och sov bara av alla smärtisar..............men sedan när allt blir bättre, då vill jag bara hem. Tjatade varje dag på läkarna.......

I slutet av veckan så bad jag sköterskorna visa mig hur jag kunde ta antibiotican själv, intravenöst............så jag skulle kunna åka hem...................men som tur var så var proverna bättre och jag kunde åka hem med tabletter. Innan allt var färdig och klar att jag fick åka hem så sa jag de att jag ska hem på något sätt.....utskriven, permis och i sista hand "rymma"   

Janne kom med god mat varje kväll........klarar inte sjukhusmaten (är väl kräsen)

När jag äntligen fick åka hem så hade jag fått världes förkylning. Smittad på sjukhuset............. (Måste gnälla lite är såååå väldigt trött på sjukhus och sjukdomar)

Nu börjar jag äntligen känna mig bättre, men har några veckor kvar av antibiotican och någon hundträning har de ännu inte blivit. Målen för 2013 tar jag vid ett senare tillfälle.

Hundarna har varit väldigt mycket hos mamma och pappa. Där blir de bus med goa Ajax.

Julen har varit lugn, med god mat, julklappar och inte minst härliga människor.

Här är några bilder från i dag. Så mörkt ute att de inte blir så bra.

Snön fortsätter komma ner och visst är det vacker, men vilket jobb för att få bort den.

Mycket snö har vi

Jag saknar träningsinspiration................annars hade ju de varit perfekt nu att träna in nya moment och trick när jag är hemma. Kanske är de de som är felet att jag bara är hemma och inte kan ta mig någonstans själv än.

I går tränade jag iallafalla lite........pratade i telefon med en vän som just nu rehabiliterar sin hund, med nästan fullständig vila...................vilket inte är lätt. Vi pratade bla om vad hon kan träna inne med honom.

Samtidigt har jag en ny bok, ja de är klubbens som vi ska se om vi ska använda på våra klickerkurser och där finns en massa trick.................så då började jag i går att träna in ett trick på Emmi.

Jag tror hon förstod, vad jag ville................men borde träna i dag för att bli säker. De var ialla fall ett trick som hunden kan göra när den är helt stilla.

Hope fick lite träning också, såklart. Inför 3:an blev de för henne.

I dag har de varit ute över 3 tim, men de fick lov att komma in nu då jag inte vet när traktorn som ska hjälpa oss flytta snön kommer.

Jag har svårt att få riktig skärpa i bilderna när de är lite mörkt ute och när de rör sig snabbt.

Roligt har de i allfall.

I morgon fyller Daniel  18 år.....................tänk så fort tiden har gått sedan han var alldeles liten.

Min älskade son, blir vuxen.

Den här helgen blev vi insnöad, jag och min syster. Hon kom upp till mig på fredagen och skulle hem igen på 40 års fest på lördagen.

Snöandet började på fredagen, men vi åt gott och myste och eldade i köksspisen.

På lördagen när vi tittade ut så snöade fortfarande och de var massaor av snö. Danierl hade skottat på fredagen innan han åkte, men de syntes inte.

Syster yster skottade halva dagen. Janne kom på em med en snöslunga för att ta upp vägen ner till oss. vår väg är ca 200-300 m från en något större väg, som de plogat.....

Snöslungan var för liten och orkade inte med, så de slutade med att vi ringde en bekant i byn som kom och körde upp vår väg.  men då var de för sent att åka för min syster så hon stannade till söndagen Sammanlagt har vi fått ca 80 cm snö i helgen.

Så här ser de ut i dag

Hundgården

Vy från trappen

I dag har jag fotat hundarna när de busade en stund. De är riktigt kallt ute. I natt var de  -25

Jag har svårt att vara ute, kan inte få på mig någon jacka och i den här kylan behövs den. Tur de kan vara ute själva.

I går fick de busa med Jasper och hans flock och jag fick 2 påsar hembakade bullar   

Emmi och Hope fick komma hem i söndags kväll. De var så skönt att ha dem hemma igen. De har varit hos mamma och pappa sedan jag kom hem från sjukhuset.

Jag känner mig bättre och har slutat med de starka smärtlindringstabletterna. Skönt.

Axel leden sitter som den ska, men senor och muskler var söndertrasade och läkaren har försökt sy i hop de han trodde skull kunna bli bättre..............de blev bara 1 muskel. Så oavsätt träning mm kommer jag aldrig få bra rörlighet i axeln. Tex kommer jag aldrig få upp armen högren än i axelhöjd.........men värken kommer väl bli bättre.

Just nu har jag en del restriktioner i rörelserna jag får göra för att ge den enda muskeln som han försökt laga, största möjliga chans att läka ihop bra,

Op gick som sagt bra, men natten efter op var hemsk.  Jag har gjort 9 op på ortopenden tidigare och en gång förr har de blivit så här efter op...................ont, väldigt ont. Smärtlindringen brukar fungera bra efter op och de brukar inte vara nåra större problem............ men nu hann blokaden gå ur helt innan de gav mig något, läkaren hade glömt!!!! ordinera....

När de andra på rummet fick sin smärtlindring för 2.a gången och jag började få riktigt ont, frågade jag........... och då fick jag så klart hjälp, men då räckte de inte till och de tog fram till mitt på nästa dag innan, de blev ok smärta.

Men nu är de klart och på fredag ska jag ta stygnen och hoppas allt ser ok ut.

Nu är de 1 vecka sedan Jonna    fick somna in

Min fina prinsessa

Här är hon logga till en fotograf (tog bort texten)

Självklart saknas hon enormt här hemma, men med hennes magproblem och ålder fanns inte många val,

Hon som älskade mat så mycket och nu inte sedan i maj ätit annant än specialfoder och ändå blev dålig då och då..............och nu hade hon varit dålig så länge i magen (veckor). De blev diet och medicin och när allt såg bra ut och hon fick äta ordentligt igen blev de lika igen... De nätter hon var ut 5-6 ggr var lungna, många gånger var de 20 ggr på en natt........

Sista dagen fick hon äta sig mätt, både på foder och ägg och annat.

Jonna kommer säkert dyka upp flera gånger i bloggen, mitt saknade hjärta   

Snart kommer daniel hem, skolan är stängd pga en stor vattenläcka.

Hundbus besök kommer också snart.

Jonna finns inte med oss längre och de gör ont.

De har varit dagar med mycket tårar sedan beslutet att hon skulle få somna in för alltid, fattades.

Hon har funnits vid vår sida i många år.

Givit oss så mycket kärlek, glädje och kunskap men även gråa hår med sina påhitt och sin envishet.

Alltid glad och vänlig. Väldigt pratsam och fruktansvärt matglad.

Hon kom till oss som 2 åring.

. Då var Daniel inte så gammal.

Jonna blev hans hund och i går fick hon somna in i hans knä och varma famn.

Jag och Daniel satt med henne och pratade, grät och även log åt våra glada minnen tillsammans med henne.

När allt var över och henns hjärta inte längre slog, satt vi kvar ett bra stund till, vi ville inte lämna henne där ensam. Men tillslut så måste vi ju gå därifrån och då låg hon i sin fleecefilt, så rofylld.

Jonna och Daniel har haft mycket kul ihop.

Här har Daniel tolkat runt sjön, med henne och Gök (vorsthern vi  hade förr)

Jonna har inte varit till veterinären många gånger. Jo en gång åt hon råttgift och vi fick lov att ge henne K vitamin sprutor och tabletter och när hon vaar runt 9 fick hon livmoderinflamation och fick lov att ta bort livmodern. Annars har hon varit frisk.

Hon är en omplaceringshund och kom till oss som 2 åring. Totalt ouppfostrad. Hon stal mat och leksaker. Första dagen hoppade hon upp och stal en halv falukorvsring som var fryst och försökte svälja den hel när jag kom in i köket.

Daniels leksaker tog hon och bet sönder, hon försökte "bossa" över oss osv. Hon var en riktigt besvärlig tjej, men när jag började träna med henne, införa några få regler och vara koncekvent och även ge henne motion, förvandlades hon sakta men säkert till en underbar och rolig hund.

Här är Jonna och Gök (har inte så mycket bilder, hade ingen digital kamera på den tiden)

Gök var hennes riktiga favorit hund. De hade så roligt och mysigt i hop.

Här tränar vi blodspår, på vårt sätt.

Spårslutet

När Jonna var 7 så gick vi en klickertränarutbildning. De var ett helt nytt träningssätt för oss och passade oss båda jättebra. Vi lärde in alla grundfärdigheter med variationer och Jonna började tycka att träningen var än roligare.

Här är en lite film på backa träning och även lite från en tävling vi vågade oss på

Inför platsliggning

hon var med mig på jobbet i många år och då såg de ofta ut så här.

Lite mer bilder

När Hope kom som valp, tyckte inte Jonna alls att de var nödvändigt att hon skulle bo med oss. Hon nonchalerade Hope länge.

De finns så mycket roliga minnen och historier omkring Jonna, som när Hope var 3 mån och Jonna tog med sig henne och rymde, eller hur hon utvecklade en strategi på hur hon bäst skulle kunna stjäla fika bröd av besökare på jobbet, hur "gubbarna" på ett tidigare jobb kom på vem som stal mackor ur deras ryggsäckar, hur hon ramlade i öppna havet, hjälpte mig efter en höft operation genom att plocka upp allt från tabletter som jag tappat till böcker jag skulle läsa (trots att de tog mig en hel sommar att få henne att apportera) De finns så mycket att minnas och glädjas åt.

Hon var en hund som alltid visste vad hon ville och gjorde allt för att få som hon ville. Envis som få och påhittig. Om jag inte tränat eller sysselsatt mig med henne tillräckligt, såg hon till att hitta på något själv. Vilket inte alltid blev så bra.

Hon har aldrig under sina livstid varit i slagsmål eller dum mot någon annan hund. Alltid acepterat hundbesök hemma, även från jämn gamla okända tikar. Hon har varit helt underbar med barn.

Jonna har lärt mig så mycket och lämnat ett stor tomrum efter sig, men hon är nog med Gök nu och kanske tittar de till oss här hemma i bland.

Älskade Jonna Tack för tiden vi fick med dig.