I går var jag och Hope ut och tävlade.

Vi nollade tre moment. Ett avstod jag (metallen), men de ändra två var jag "säker" på att vi skulle klara.

Men där försvann 80 p på en gång.

Sättande under gång klarar hon 99 ggr av 100, så jag vet inte vad som vad som hände i går.

Inkallande med ställande brukar inte heller vara några problem, förutom tempot efter ställandet.

I går kom hon snabbt på min inkallningssignal och stannade snabbt på kommandot, men sedan när jag kallade in igen så gick hon och hälsade på skrivaren som satt några m i från henne, 

Jag är nöjd med betygen vi fick. Särskilt i ff, då jag inte kan springa så där har jag alltid nerdrag och i vänstersvängarna tappar jag lätt balansen, så Hope är alltid beredd att hoppa åt sidan. Eftersom jag haltar så trycker jag även ut henne. Så 7 1/2 p är jag så nöjd med, Stegförflyttningar och vändningar på stället gick fint.

I gruppmomenten fick vi 10 - 10. Tur att skrivaren satt där hon satt, då jag fick ta hjälp av henne för att kunna kliva över diket när jag skulle gömma mig på platsliggningen.

På vittringen fick vi 9p, avdrag för tempo.

Bilden är från ett tidigare tillfälle Foto. Emma Myhr

Rutan fick vi 8 1/2p med nedrag för tempo, i fjärren var de också nerdrag för tempo annars alla rätt där.

Tempo nerdrag får vi i många momnet. De stod även i helheten att de var en följsam hund men mer tempo önskas.

Nu när de gått ett dygn och jag hunnit reflektera lite över gårdagen, så är de några saker jag tror vi måste ändra på. Säkert fler, men de här har jag kommit att tänka på nu.

Vi måste träna mer på att kunna prestera längre utan belöningar. Tror att jag tränat alldeles för lite på att kunna jobba mer och mer utan belöningar och då när de inte kommer någon belöning, blir hon osäker och presterar sämre.

Jag använder socialbelöning mellan momenten på tävlingar. men de är inte tillräckligt. Så uthålligheten behöver vi träna på.

Jag tycker vi tränar mycket med störningar, men de är oftast samma personer och hundar som finns runt oss. De är även sällan vi sätter upp både rutor, massa koner, skyltar och lägger apporter runt oss. Så att prestera med på en mindre planyta som är  fylld med stolar, korgar med roliga saker och männsikor som är nära är också något vi behöver träna på.

Jag blir annorlunda på tävlingar, fast jag försöker vara som vanligt så genom skådar Hope mig såklart.

Ja de är lite av de som jag tänkt, när jag analyserat vår tävling och jag känner att "Vi kan bättre"

De var första gången vi blev dömda av den här domaren. Jag fick ett positivt intryck av honom, men hörde flera som tyckte han var för hård i sina bedömningar.

De stämmer kanske, för de var bara 2 ekipage av alla klasser (1-elit) som fick ett första pris. Men huvudsaken att han är rättvis och de tyckte jag han var.

Vi har nu en till tävling inbokad inom inte allt för många veckor. De blir lite extra roligt att tävla då, för Hopes dotter Opal ska också tävla då. De är nog nästan 1 år sedan vi träffade Elin och henne.

Opal

I dag har vi bara tagit de lugnt. Emmi fick träna lite ff och läggande under gång och inkallande med läggande. De gick bra.

Hope fick träna lite fjärr, stegförflyttningar, sättande och vändningar på stället. De blev inte någon kängre träning, bara ca 15 min/hund.

Hope

Jag börjar med de som jag tycker känns så roligt, nämligen att jag la och gick ett spår till Emmi själv i tisdags.

Jag har inte kunnat (pga höften och knä) gå ett spår till någon av mina hundar på evighet, faktiskt flera år. De är mina träningskompisar eller son som gått spåren med mina tjejer.

I skogen kan jag inte gå, så de fick bli ett hårt spår.Emmi som är en så duktig spårhund så fast hon inte gått många hårda spår klarade hon de hur bra som helst. Lite förvånad kanske, när de var matte som gjorde de roliga.

Jag la ett appelspår med 3 apporter i ett stort grustag. De blåste mycket och vi fick både medvind, motvind och sidovind.

En lite film, alldeles efter de att hon markerat andra pinnen.

Innan jag la spåret hade vi varit på klubben och tränat lydnad. Mycket ff, läggande under gång, stegen som hon älskar och ser som en belöning, hopp/sitt/hopp och lite rallymoment.

Hon är så kul att träna, glad och snabb.

Hope och jag tränar på med lydnaden, men vår motivation är inte på topp. Inte hennes och inte min. Jag tror vi behöver en paus från den. Jag har en inplanerad tävling kvar..........men på den har jag inte större förväntingar.

Hoppas vi får en bra känsla och att vi har kul, då blir jag nöjd. Men de är just den "braiga" känslan som försvunnit.

Jag hittar på alla möjliga ursäkter för varför de är så........värmen i sommras, löpet, nu skendräktigheten.......men de är nog mest att jag inte kunnat hitta rätt sätt att motivera henne på ett tag.

Hon behöver en paus då vi tränar på annat så som rally, trick, lite nya moment som vi ännu inte kan tex dirigerings apportering, träna mer på framåtsände mm, nya moment så de inte blir så "tjatigt" för oss och en väldigt viktig sak är ju tävlingsträningen.

Tävlingsträningen kan ju läggas upp på en massa sätt. Bara de finns människor på plan som agerar domare, tävlingsledare mm så kan man ju blanda rallymoment, brukslydnad, tick och lydnadnslydnaden så de blir lite mer av en utmaning för henne. Jag tror hon kommer tycka de är roligare då.

Hon tycker generellt att de är kul att träna och blir glad och busig när vi tränar annat än lydnad.

Här kommer lite bilder

Mycket bus

Under aug blev de inte mycket aktivitet här, på bloggen även om de har blivit både träning och mysdagar.

Vi har varit ett par dagar vid havet och de blev en hel del bilder, här är en del.

Emmi

Emmi har alltid full växel i och gjorde illa sin tass, men nu efter va 1 veckas vila är hon helt bra igen.

Full fart jämt 

Någor konstig hittade hon också

De tog inte många sek så hade hon undersökt de "konstiga" och allt var som vanligt igen.

Hope tar de mer lugnt

Busa är alltid kul

Emmi kan sova lite hursom helst

Nätr Emmi varhalt passade jag på att träna bättre frysmarkeringar i nw, 

Hon är så duktig på att alltid hitta den gömda doften, men markerar alldeles för fort och jag har inte kommit mig för att träna på markeringarna för sig, tidigare.

Nu när Emmis tass inte längre gör ont, har de blivt både bus och lite fys.

Hopes och min lydnadsträning går upp och ner. Ena dagen fungera allt jätte bra och hon har full fart och älskar de nya belöningsrutinerna. Nästa träningstillfälle är hon lika "seg" och omotiverad som tidigare.....

I dag vara de en det en seg och omotiverad hund........jag vet att de är mitt jobb att motivera henne och få henne att tycka de är kul, men just nu känns e som om vi ska lägga lydnaden på den berömda "hyllan" ett tag och fokuser på annat.

Jag träffade en av våra domare i dag och vi satt rätt länge och pratade om träning, tävling och hundar.

Han hade varit ute i skogen för att förbereda för helgens brusktävlingar.

Åh vad jag önskar att jag kunde träna och tävla i bruks med Hope igen.

Både hon och jag tycker de är så kul.

De är studtals så frustrerand e att ha en kropp som inte fungerar som den ska........... jag har till och med fått en "egen" p plats på klubben så jag slipper gå från vanliga parkeringen till plan och klubbstugan när jag har extra ont och svårt att gå. Gulliga dem.

Båda mina tjejer älskar att spåra och Hopes favorit är fortfarande rapporten, patrullstig tycker de också är kul........men de är inte så ogta längre de får träna någon av specialerna.

Nog om de. 

När de slutat regna i dag så gick vi ut för att träna lite och då bestämde jag mig för att börja träna in höger handling inför avanceradklass på Hope. Vi tränade vändningar mot varandra.

 Jag ser en massa saker som måste ordnas till och tränas på, men är rätt nöjd en då för att inte ha tränat de förut.

Vi tränade också på stå, ligg, sitta kvar på höger sida, ligga, sitta stå kvar, när jag går runt och de gick kanon. Hope och jag får fortsätta träna högerhandling och lära in alla nybörjare och fortsättningsskyltar på höger sida samt de nya skyltarna, så vi kan ut och tävla lite i avanceradklass.................hoppas få till de i höst.

Anna Larsson har så många bra tips och filmer på alla klasserna, så där kan man få en hel del inspiration.

Nu ska jag ta de lugnt en stund, med lite glass och en bra film, medan regnet smattrar på taket.

(är ensam hemma nu)

I söndags åkte jag med Stina och Marie på workshop för Maria Brandel i Kungsörs hundarena.

De var riktat till instruktörer och utgick från hennes bok ”Från valp till stjärna”. Maria är en lätt att lyssna på och väldigt inspirerande.  De handlade mycket om belöningsutveckling, vilket för mig innehöll en hel del ”ja just det” sådant som jag tidigare tänkt på, men som ”ramlat” bort under vår träning och därför har de blivit ganska mycket slentrianmässig belöning för mina hundar.

Så nu ska de bli lite bättre och roliga belöningar igen. Jag ska än en gång försöka planera mina träningar lite bättre och försöka se till att belöningarna matchar känslan jag vill ha i beteendet/momentet. Även om de är fysiskt omöjligt för mig att explodera i fart och tävla om leksaker/godis eller ha dragkamp mm så finns de en hel del jag kan ändra på och göra, som passar bättre på tempo och ta i moment.

Hope som faktiskt fyll 8 år har gått från att vara en racer till att bli en disel……….men de finns en massa fördelar med det också. En diesel är pålitlig, uthållig i alla lägen och har en stark motor……

Förutom att de var en väldigt bra workshop, fick jag ju också tillbringa dagen med Stina och Marie. Vi hade många timmar i bilen där vi kunde prata och diskutera både hundträning och annat. Stina hade även gjort vår lunch och som alltid var de så gott.

­*

I gårkväll när de blivit svalare så fick mina tjejer träna och de tyckte nog båda två att de var ett av de roligaste träningspassen på länge. Borta var den slentrianmässigt belönande matten, nu fick de uppleva en engagerad matte som gick in för att göra allt så roligt och ”fartigt” som möjligt.

Vi körde även ganska korta pass och ingen av dem ville sluta……… Efter träningen så blev de lite fys i skogen. Inte mer en 30 min eftersom de fortfarande var varmt.

*

I dag har jag jobbat och de är väldigt varmt, så träningen får bli i kväll. Just nu ligger båda tjejerna ute i skuggan och sover.

I morgon ska vi (jag, Stina och Marie) ha första tillfället i vår valp/unghundskurs och vi utgår självklart från Marias bok.

Jag är valpsugen, hjärtat säger att de går så bra med tre hundar, men hjärnan säger Nej och jag tänker lyssna på hjärnan. Om och när jag skaffar en valp, vill jag ha tid och ork att ge den allt den behöver och skulle jag köpa en valp nu, skulle Emmi och Hope inte få den träning och tid som de förtjänar och behöver. Så de blir ingen ny valp här på några år.

Marie min träningskompis hämtade en lite röd aussievalp i måndags.

Marie och Ipa

I tisdags var jag dit och tittade på den nya lilla. Så fin och go. Han heter Peak´n Stuff Link Biscuit ”Ipa” och de är Emmis 1/2 bror som är pappa till honom.

Han doftar så gott

Syl vassa tänder har han också

Emmi har fått duscha, andra gången på kort tid. Hon har rullat sig i diesel och olja.

De flesta hundar brukar rulla sig i andra äckliga saker som spillning från djur……………men Emmi rullar sig gärna i olja. Tok tjejen. Vad rullar sig era hundar i?

De dagar som vädret varit bra har vi vart vid havet, så mysigt och skönt. Jag älskar verklig havet, doften och ljudet av alla fåglar och vågorna som kommer in mot stranden.

Träningen den här veckan har också gått på sparlåga. De har inte blivit någon lydnadsträning, däremot så träffades jag, Marie och Stina med hundarna i skogen. De blev uppletande och förlängda budföringar. Oj vilken fart mina tjejer hade, de tyckte att de var så roligt att springa lite längre. Vi alla tre saknar rappportträningen.

Uppletande med Emmi

Hope

Måste lägga pp några fler bilder på Ipa, som också var med i skogen.

De blev också väldigt mycket prat och fika. Jag hade med bullar och drömmar, Marie kladdkaka och Stina Åmotskakor. De är inte lätt att försöka hålla igen på fikat när de finns så mycket gott.

Lite fysträning tidigt på morgonen innan de blivit varmt har de blivit och vi har även träffat Ajax flera gånger den här veckan för lite bus.

I dag tränade jag uppletande med mina tjejer och Ajax. Lite fys för Emmi och Hope. Emmi har också fått träna nosework.

Emmi

Den här månaden måste jag börja träna Hope lite mer igen, jag hoppas att vi kan tävla i höst. Jag ska också på en workshop för Maria Brandel för instruktörer (utan hundar).

Kursen jag, Stina och Marie ska ha kommer också starta i aug och klubben har även en spårtävling och där ska jag hjälpa till. Jag hoppas också vi kommer i väg på en nosework kurs.

Mitt ena hjärta

och

Mitt andra hjärta

Regnet öser ner ute, så idag passade bra att ”blogga” lite, de var några veckor sedan sist. Då hade vi varit ut och tävlat under sommarens varmaste helg, 36 grader ena dagen. Jag och Hope fungerar inte så bra då. I den värmen vill jag vara vid havet och Hope gräva en grop i skuggan där hon lägger sig raklång med magen mot jorden.

Eftersom vi i flera av momenten får nerdrag på tempot, så är de tempot jag måste försöka få upp.  Vi har inte tränat mycket sedan tävling, utan tagit de lugnt. Lite har de så klart blivit, men bara korta stunder och med fokus på mer fart och bättre belöningar. Vi har inte tränat ff en enda gång, utan ”bara” rutan, hopp/apport, inkallning, andra fart moment och lekt. Jag har försökt hitta alternativa sätt att belöna med olika godsaker.

Kamp och buslek skulle ju såklart vara de bästa för att få upp farten, men när jag inte kan kampa eller röra mig på de sättet måste jag hitta andra sätt att belöna och försöka få Hope att få en annan känsla i fart momenten, en annan motivation än hon har nu. En känsla och motivation som gör att hon tar i, även om hon inte är på topp och även om de är varmt mm.

Så vi har börjat våra korta pass med lek och små enkla ”trick” hon gillar att göra och använt olika sätt att få igång henne fast jag använder matbelöningar. Jag har även hittat ”nya” matbelöning som både hon och Emmi verkligen vill ha. Jag har tidigare också varierat belöningarna, men haft ett antal som de oftast fått.

Men vägen mot målet är ju oftast inte rak

Emmi har fått lite småträning, bla agility med Marie och de har även blivit nosework.

Som vanligt är jag för snabb att klicka, behöver längre fysmarkeringar.....

Emmi i nw

Emmi har också fått börja träna baklänges kryp, bara för att de är kul.

Andra träningspasset

Den sista veckan har de inte blivit någon träning alls. Vi har bara haft semester från de mesta. Hav, sol, familj, god mat, skratt och en massa mys.

Här är  bilder från veckorna som gått.

Jag tor de slutat regna nu..........hoppas att solen vill titta fram

I fredags var vi iväg och tävlade lydklass 3. De var så varmt. En dag då man skulle vara ute på havet med båten och ha de skönt, inte tävla.... 

Tidg lördagsmorgon

Att de var väldigt varmt märktes på alla deltagande hundar, som gjorde missar som de normalt inte brukar göra.

Gruppmomenten gick bra och rutan gick också mycket bättre än vad jag trodde den skulle, då vi haft en del problem med den. Så 8 p på den är jag nöjd med just nu.

Konerna var blå och genast tyckte ju jag att de måste bli svårt.......men tror inte att färgen spelar så stor roll för hundarna. De som däremot spelade stor roll för många hundar var att skylten där man ska komendera hunden att stanna på inkallande med ställande, stod bara några meter från sträckan hunden skulle springa till rutan.

Hope sprang först mot skylten och sedan upptäckte hon rutan.  Någon hund ronderade och fler sprang mot skylten innan de vek av mot rutan. De är såklart något vi borde tränat på, störningar i form av skyltar och koner lite överallt. Vi har faktiskt gjort en hel del störningsträning, men inte just den här.

Vi nollade metallen och hopp/apport.

Foto från tidigare tillfälle

Att vi nollade metallen var förväntat, men hopp/apport brukar gå jätte bra, så där blev jag överaskad just då, men när jag sedan tänkte efter så hände något på sista träning på klubben vid just hopp/apport. Vi hade lånat en tung träapport och hon tog den först men släppte och ville inte komma in med den. Jag kan inte komma ihåg hur jag reagerade, men antagligen på ett för henne obehagligt sätt och då vill hon inte försöka mer. 

Hope är väldigt försiktig och känslig så jag brukar verkligen försöka tänka mig för och blir de fel gör vi bara om.

Hur som helst så slutade vi på en 2a plats utan uppflyttningspoäng och känslan var inte heller bra. Jag funderade på att strunta i söndagens tävling, men är glad att jag inte gjorde det trots allt. Vi fick inga uppflyttnngspoäng  och slutade på en 3e plats, men känslan var så mycket bättre. (även om de inte ser ut så på bilden)

i omdömmet på helheten skriver domaren att "hunden verkar väldigt tagen av värmen" vilket hon också var, båda tävlingsdagarna.

I lördags försökte jag få Hope att apporter, men hon ville inte. Så sent på kvällen när  de var lite svalare så lekte vi och hon fick  sticka iväg efter leksaker jag kastade och komma in med dem. Även på söndag morgon lekte vi så.

På söndagens tävling när jag förstod att vi inte skulle nå våra (mitt) mål att få uppflyttnongspoäng, så beslöt jag mig för att ge Hope trevliga minnen från tävlingen. Så vid hopp/apport sa jag aldrig stanna utan hon fick springa i väg efter apporten när jag kastade den och hon hoppade så snyggt apporterade fint och flög tillbaka över hindret och satte sig så snyggt. Då blev de belöning från mig med röst och klappar................så klar nollade vi, men de visste jag ju att vi skulle göra. Men de kan de vara värt för att de ska fungera bättre på en annan tävling.

I bland måste man kunna lägga prestigen åt sidan och göra de som käns bäst.

   *

Lite bilder från den sista veckan

Har varit till en kompis med slädhundar och tog lite bilder såklart

I dag så ska vi bara vila och i veckan kommer vi träna korta roliga pass.

Häromdagen åkte jag iväg till en närliggande klubb för att träna och träffa härliga träningskompisar som jag inte träffar så ofta.

Vädret var på vår sida och solen lyste hela dagen. Träningen blev också riktigt lyckad. förutom vissa moment........rutan har blivit ett moment jag inte tycker om och de märks på Hope. Jag måste ha missat att grunda ordentligt på den. Hon förstår inte vad jag vill på första skicket, utan springer långsamt och kan gå in på fel sida eller stanna utanför. Efter ett par skick springer hon snabbt och gör allt rätt.............men på tävling har man ju bara ett försök..... De är bara att fortsätta träna...och ändra mitt tankemönster....

"De blir alltid som man tänkt sig" säger Olof Röhlander... 

Metallen vill hon inte heller ta, skedar och annat av metall är inga problem, men metallen låter hon bli. Där måste vi börja om från början........ja jag har nyss börjat med att bara belöna intresse för den och så får vi gå vidare dätrifrån.

Emmi fick vara med för att få positiva upplevelser av andra hundar och främmande människor, eller människor som hon inte träffar så ofta i alla fall. Hon skötte sig så bra.

Här känner hon sig trygg och njuter av all uppmärksamhet

De blev ganska mycket bilder på hundarna (utom Hope)

Många tycker ju att lydnaden är tråkig och säger att deras hundar tycker desamma, men allt tror jag beror på hur man tränar. Här är bara glada lyckliga hundar som älskar sin träning, vad de än ska göra.

Zanto (Hopes kullbror) tar i och har full fart med metallen

Peo är så sprallig och glad mer träning matte, han får aldrig nog

Prizma vid hoppet och sedan kampbelöning med kopplet, en favorit

Pepsi med sin belöning

och en glad busig Zanto vid vittringen

Inte riktigt som man vill ha momentet, men han kan gör rätt också och glädjen är inte att ta fel på.

Dagen gav energi och de blev mycket prat och fika också. En kanon dag helt enkelt.

I går var de rallyträning på klubben,. En bana i avanceradklass byggdes upp. Vi (jag och Hope) skulle behöva lite banträning, men jag tränade lydnad istället. Hope blandar i bland ihop lydnaden ch rallylydnaden, så att hon helt plötsligt tror att jag vill att hon tex ska gå runt, mitt i ff eller i en sväng. De är så klart jag som är otydlig i mitt kroppspråk , så nu när vi har några inplanerade lydnadstävlingar så väntar jag med att träna rally.

De är samma med noseworken och vittringen, helt plötslig så markerade hon bara pinnen istället för att komma in med den.............beror väl på att de inte är helt befäst ännu. Så just nu så får hon vänta med att träna nosework.

Blandar era hundar ihop de olika grenarna ni tränar?

I går blev de sitt i grupp och platsliggning (liten grupp)

Hope

Hope och Xit

Vi tränade en vittring som blev lyckad och Marie hjälpte mig med rutan och Hope fick en väldig fart och hade jättekul.

Vad vill du jag ska göra ?

Vi fikade och åt jordgubbstårta tillsammans med rallygänget. Jättegod tårta Tack Susann.

Efter fikat blev de nosework för Emmi och Xit.

Här är topsen gömd under en tegelsten

Här är den ovanför vattenkranen

Vi placerad också ut topsen med doften på våra bilar (fordonsök)

Här är en kort filmsnutt på Emmis markering. Jag vill ha fysmarkeringar och väntar ut henne till jag får en fysmarkering med nosen. Jag vill ha bättre och längre markeringar, men de får vi träna separat.

Är så nöjd med båda tjejernas träning i går. Så bra med störningen från rallyn och super bra hjälp från Marie.

I dag regnar det. Jag hoppas de slutar till i kväll då vi har träningstävling på klubben. Daniel är på Bråvallafestivalen och jag hoppas han slipper regn.

Nu är de sommar och vi alla vill väl ha sol

Bus 

Gott med märgben